Min viktiga dag!

Ja den här dagen var ju lite viktig då... Tyvärr är egentligen ingen av sakerna särskilt roliga men så här är det.

Jag var hos farbror doktorn idag eller hos tant doktorn rättare sagt. Där hon konstaterade det jag redan visste egentligen att jag har fått Bältros. Ingen behandling utan bara att härda ut. Jag har inte så jätteont och hoppas innerligt att jag slipper få mer ont än vad jag får nu när jag anstränger mig.
Hur som helst, lillen kan ju dessutom få vattenkoppor pga detta och enligt läkaren ska det vara bättre att dom får det när dom är små för då blir det antagligen inte lika illa som när de är äldre men man vill ju inte vara anledningen till att han blir sjuk ju!!

Den andra viktiga saken var att det var väldigt tvunget för lillen att det skulle gå bra när vi lämnade han på dagis idag.
Förra gången, tidigare i veckan, när jag skulle lämna honom var det ingen av förskolelärarna som mötte upp oss och tog hand om lillen. Vi skulle av någon anledningen gå in i ett litet rum med massvis med barn och där skulle jag lämna honom på golvet med en "fröken" och han blev hysterisk. Det var HEMSKT!!! Blödig som man är gick jag tillbaka och hämtade honom efter en del om och men. Han var såå ledsen!!
Efter en bra stund kom det en personal som pratade med oss och hon bad om ursäkt, de hade aggerat fel.

Så  idag när han skulle dit igen så kändes det mycket viktigt att det blev på ett mycket bättre sätt. Han var ledsen men det hade enligt personalen gått över ganska fort... Men tänk att det ska vara så svårt att lita på vad människor man inte känner säger. Nästa vecka ska han gå två heldagar och en halv dag på dagis men nu har vi pratat med personalen och talat om att så får det inte gå till, vi måste ju kunna lita på att de tar hand om honom när vi lämnar honom där. Jag har mått skitdåligt och fan, det kommer ta mycket längre tid för lillen att vänja sig igen!!

Nu när vi ändå är inne på fisungen så måste jag bara berätta att när jag hade lämnat honom på dagis den där hemska dagen så var jag bara tvungen att köpa nåt till honom. Han fick en liten ryggsäck som han hade på sig idag när han gick till dagis. Herreguuuud vad ont det gör i mammahjärtat när han knallade iväg mot bilen med sin pappa. Så söt men ååhhh han är så stor, vad hände?? När blev han det?? Det känns som jag har missat ALLT!! Fast jag har varit med hela tiden!!

Nu får det allt vända.
Jag börjar med ett glas vitt vin, smält choklad som jag doppar bananbitar i, yummie!!!